Skip to main content
Händer som rör en laptop skärm

PROGRAM FÖR DIGITALT LÄRANDE VID YA!

Yrkesakademin i Österbotten har visionen “Utbildning i världsklass” som sträcker sig till 2025. Visionen definieras genom fyra byggstenar:

  1. I en hållbar framtid
  2. För dig i ett föränderligt samhälle
  3. I en värld av influenser
  4. I en digital omvärld

På basen av visionens byggstenar har ett strategidokument uppgjorts med fyra skilda fokusområden. För varje fokusområde har olika målsättningar och åtgärder lyfts fram. Flera av de olika målsättningarna med åtgärdshelheter har inverkan på organisationens digitala verksamhet och utveckling, vilket leder till att ett skilt program för digitalt lärande vid YA behövs. Programmet för digitalt lärande tar sikte på 2025 på samma sätt som YA:s vision.

Inledning

Samhället av idag kännetecknas av en mångsidig teknologianvändning. Särskilt barn och unga använder sig av olika digitala teknologier för social samvaro, identitetsskapande verksamhet, för att ta del av och dela med sig av upplevelser samt erfarenheter. Man kan kalla dagens användning av digitala teknologier för en livsstil. Barn, unga och alltfler vuxna delar med sig av sina tankar, känslor och händelser i realtid med bilder via sociala medier som t.ex. Facebook, Instagram, TikTok och LinkedIN. De sociala medier som vi idag använder oss av kommer med säkerhet att förändras och nya medier kommer att uppstå i takt med att individens behov av kommunikationskanaler förändras. Modern teknologi och social media är en naturlig del av vardagen och den professionella utvecklingen. Det personliga kunnandet är inte åldersbundet - det är hur man förstår, använder och är delaktig av samhällsutvecklingen som inverkar på den digitala tillhörigheten. YA jobbar aktivt med att förbättra den digitala jämlikheten och att ge goda förutsättningar att klara ett digitalt liv i ständig förändring. 

I YA:s vision för 2025 lyfts ett strategiskt fokus där vi som utbildningsarrangör sammanför pedagogik och nya digitala teknologilösningar till funktionella helheter. För att omfatta detta behövs en bred medvetenhet om digital transformation och framtidskompetenser i lärande och undervisning. I utvecklingsverksamhet beaktas bl.a. följande frågor för att öka användningen av digitala och virtuella lösningar i undervisningen mot ett kontinuerligt lärande: 

  • Hur ser arbetslivet ut i framtiden?
  • Hur ser lärandet ut i framtiden?
  • Hur ser yrkesutbildningen ut i framtiden?
  • Hur kan vi arbeta med framtidsfrågor? 

Utveckling av digitala kompetenser och IKT-användning inom YA utgår från ett strategiskt fokus där en professionell personal har ett brett bransch- och pedagogiskt kunnande, god handledningsförmåga och en stark digital kompetens. Målsättningen är att YA ska vara en arbetsplats där studerande, lärare och personal tillsammans verkar i lärmiljöer och använder digitala verktyg och tjänster som ger ett mervärde för lärandet. Alla inom YA ska verka för att integrera IKT som en naturlig del av verksamheten, en verksamhet som omfattar både de lärmiljöer som finns i egna utrymmen, i de lärmiljöer som finns inom arbetslivet men också i de lärmiljöer som finns i hemmet och övriga sociala sammanhang. YA:s digitala lärmiljö är ett ekosystem för lärande som omfattar digitala verktyg och tjänster som ligger rätt i tiden, men det stöder också ett kontinuerligt lärande och utveckling av nyckelkompetenser som omfattar bl.a. grundläggande IKT-färdigheter, integritetsskydd och informationskompetens.

I det här programmet för digitalt lärande har vi tagit ställning till hur digitalt lärande sammankopplas med vårt pedagogiska program, vilken infrastruktur och vilken kompetens samt vilken etisk hållning till IKT som eftersträvas för att förverkliga de målsättningar som finns i programmet för digitalt lärande fram till år 2025. Inom samkommunen har även utarbetats riktlinjer för sociala medier och webbetikett samt en övergripande IT-strategi (se länkar i slutet av dokumentet).

I dokumentet används en del vedertagna begrepp inom IKT och digitalisering, begrepp som definieras och förklaras i en ordlista i slutet av dokumentet.

IKT, digitalt lärande och det pedagogiska programmet

YA har ett skilt pedagogiskt program. Det pedagogiska programmet tar avstamp i den studerandes aktiva roll i sin egen lärprocess och förmågan till självledarskap – både i samband med sina studier vid YA men även i sitt fortsatta liv som en aktiv och självreglerande individ. Det pedagogiska programmet sätter även stor vikt vid att den studerande ska kunna fungera bra i sociala sammanhang, arbeta bra i team, kunna och vilja diskutera och problematisera kunskap med olika människor i olika sammanhang. YA tar fasta på ett antal kompetenser som vi anser vara viktiga för den personliga utvecklingen, för personlig framgång och för ett kontinuerligt lärande. Dessa kompetenser är självkänsla och självförtroende, kommunikation, ansvarstagande, motivation och framtidstro, nätverkskompetens, tålamod och uthållighet, handlingskraft, idé- och utvecklingskompetens, konsekvensbedömning och ett lösningsorienterat tänkande. I de nationella examensgrunderna anges flera nyckelkompetenser för ett kontinuerligt lärande, vilka till stora delar sammanfaller med de kompetenser som även det pedagogiska programmet betonar.

Med en fördjupad digital kompetens ökar möjligheterna att arbeta på ett mer individualiserat, ämnesintegrerat, problembaserat och undersökande sätt i lärandet. Utvecklandet av digitala lärmiljöer och användningen av IKT som en del av lärprocessen stöder samt samverkar med det aktiva lärandet. Användningen av digitala verktyg ger den studerande en aktivare och självständigare roll i sin egen lärprocess, den har en motivationshöjande kraft, den bidrar till att utveckla och stöda de kompetenser som omfattas av YA:s pedagogiska program. IKT och digitalt lärande som en del av lärprocessen ger de studerande den digitala kompetens som de behöver för att kunna verka i ett alltmer digitaliserat samhälle.

MÅL FÖR DIGITALT LÄRANDE OCH DET PEDAGOGISKA PROGRAMMET  

  • Alla inom YA, personal och studerande, ska på ett naturligt sätt integrera IKT och digitalt lärande i den dagliga verksamheten.
  • Personalens och studerandes digitala kompetens fördjupas för att stöda lärande i alla lärmiljöer enligt YA:s pedagogiska program.

Infrastruktur för digitalt lärande 

YA har redan idag ett väl utbyggt fast nätverk vid alla enheter. Tillgängligheten och hastigheten på trådlösa nät förbättras i enlighet med den övergripande IT-strategin för samkommunen. För att utveckla det digitala lärandet samt för att möta framtida kompetenskrav bör YA:s personal ha tillgång till rekommenderad IT-utrustning för personal enligt  IT-strategin (laptop-headset-skärm-tangentbord-mus-dockning- mobiltelefon). Pekplattor finns i ett begränsat antal baserat på behov för pedagogisk verksamhet. Andelen bärbara datorer ökar i organisationen för att säkerställa verksamhetens kontinuitet även i tillstånd som går utöver det normala (tex vid undantagstillstånd eller karantänsituationer under pandemier). För studerande finns datasalar på respektive enhet att tillgå, bärbara datorer (datorvagnar) tillgängliggörs på alla enheter (Närpes, Vasa, Pedersöre och Jakobstad). På YA:s datorer finns en grundinstallation för åtkomst till molntjänster och nätbaserade resurser, med Microsoft Office-programpaket samt olika specialprogram (ex. CADS och Adobe) enligt branschspecifika behov. Vissa undervisningsutrymmen och grupprum är försedda med stationär lärardator och lärarskärm samt videoprojektor alternativt storbildsskärm. Dagens yrkesutbildning medför att lärandet sker mera ute i arbetslivet, lärande i arbete, vilket innebär att betoningen på mobila verktyg för personal samt studerande ökar. Mobiltelefonen är ett normalt arbetsredskap för personalen. Personalen ska kunna utföra arbetsärenden via telefonen i enlighet med den övergripande IT-strategin.

Utveckling av infrastruktur och ett digitalt ekosystem för lärande kräver en kontinuerlig analys av läget vid de olika enheterna. En handlingsplan för investeringar i digital teknik hanteras av samkommunens IT-avdelning och uppdateras regelbundet i samråd med YA:s utbildningschefer. Utveckling av infrastrukturen följer organisationens vision om att vara en föregångare inom digitalisering och digital undervisning.

En digital lärmiljö ska vara flexibel och inte bunden till en viss typ av utrymme. Yrkesutbildningen är dock till sin natur sådan att det behövs separata verkstadsutrymmen och separata grupprum för undervisning/ reflektion/ diskussion. Mötesrum förses med tidsenlig presentationsteknik med kamera och konferensutrustning för att möjliggöra handledning, online-möten och distanslärande. Trådlös mediaöverföring från mobila verktyg till konferensutrustningen utreds för att kunna möjliggöra mångsidig presentationsteknik i mötesrum. Tillgången till lätta mobila verktyg för den undervisande personalen är viktig med tanke på flexibilitet och att en digital lärmiljö inte ska vara platsbunden. Personalens mobiltelefon med datapaket möjliggör Internetdelning av mobildata till andra mobila verktyg som pekplatta och laptop.

För administration, planering och bedömning av studierna använder YA tjänsterna MultiPrimus och Wilma där den personliga tillämpningen detaljeras och avtalas med studerande i deras personliga utvecklingsplan för kunnandet (PUK). I Wilma får studerande allmän information via anslagstavla och gruppmeddelanden. Den pedagogiska verksamheten bedrivs i den digitala lärmiljön som utgörs av tjänsterna Office 365 och Workseed. Mejlkommunikation sker via skolans e-postsystem i Outlook medan handledning, online-undervisning och gruppkommunikation i lärandet sker via Teams. I Workseed ser studerande sin studieväg enligt överenskomna val i PUK, med aktiviteter och uppgifter som dokumenteras digitalt med studerandes självutvärdering och respons från lärare, handledare och arbetsplatshandledare. Inom YA sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att skapa en enhetlig och lättöverskådlig digital lärmiljö som stöder lärare och studerande i den dagliga verksamheten, med automatisering och integrationer för dataförflyttning som ska minimera dubbelt arbete i den pedagogiska verksamheten och förse statliga tjänster med nödvändig information. I den digitala lärmiljön ska lärare lätt kunna ge och studerande överskådligt kunna ta del av respons på sitt lärande, visualiserat med insikter i det förvärvade kunnandet.

Eftersträvad digital kompetens, personal

En kunnig personal behövs för att navigera i det digitala landskapet. YA:s ekosystem för lärande med en tillgänglig digital lärmiljö möjliggör ett mångsidigt lärande. De IKT-kompetenser som behövs för att möjliggöra lärande och handledning i alla lärmiljöer utgörs av grundläggande digitala färdigheter i en teknologisk verksamhetsmiljö samt digitala resurser för lärande.

Det finns en stor variation på kunnandet samt behoven hos personalen. Kunskapsbehovet är också olika mellan olika personalgrupper. För att säkerställa IKT-kompetensen systematiseras kunskapsinhämtningen med hjälp av kompetensmärken för personalen. Man kan påvisa sitt kunnande med hjälp av digitala kompetensmärken eller utveckla sitt kunnande med hjälp av ett digitalt paket för lärande som skapas i YA:s digitala lärmiljö.

Kunskapsutvecklingen ska automatiseras och byggas upp med självstudiematerial och möjlighet att utvärdera sitt eget kunnande med självrättande kunskapstest. De digitala kompetensmärkena utgörs av fastslagna kriterier som visar på det kunnande som behövs inom YA:s pedagogiska verksamhet.

Kompetensmärken för personalen finns på två olika nivåer:

Nivå 1: Hantering av den teknologiska verksamhetsmiljön

  • IKT för all personal, grundläggande digitala färdigheter med följande teman:
    • Ibruktagning av program och tjänster o Dataskydd och datasekretess
    • Molntjänster och handledning
    • Videosamtal och handledning
    • Valfritt kompetensmärke
  • Nivå 1 erbjuds som en del av Introduktion till nyanställda 

Nivå 2: Digitala resurser för lärande

  • Denna del erbjuds i huvudsak till undervisande och handledande personal, men är tillgänglig för alla
  • Nivå 2 är en fördjupning i digitala resurser som stöder lärande och pedagogisk verksamhet
  • Nivå 2 innehåller följande teman:
    • Skapa och utveckla läromedel
    • Medialäskunnighet
    • Informationssökning för undervisning oUpphovsrätt
    • Valfritt kompetensmärke
  • Nivå 2 är en del av lärarens pedagogiska utveckling och överenskommes med förman om genomförande

Digitala kompetensmärken används som ”intyg” för kunnande. Kompetensmärken erhålls genom påvisande av kunnande eller genom att ta del av automatiserade studievägar för IKT-fortbildning i YA:s digitala lärmiljö.

Eftersträvad digital kompetens, studerande

YA har förbundit sig att ordna utbildning i enlighet med de nationella examensgrunderna samt har även i sin verksamhet betonat ett aktivt lärande som definieras i det pedagogiska programmet. Både examensgrunderna och det pedagogiska programmet tar fasta på kompetenser som individen behöver utveckla eller befästa för att kunna möta de krav som framtiden för med sig. Förutom grundläggande ämneskunskaper bör studerande även få lära sig att tänka innovativt, lära sig informationskompetens, medieläskunnighet och få relevanta tekniska färdigheter samt lära sig livs- och arbetslivskunskap som lägger grunden till självstyrd kompetensutveckling för framtidens arbetsliv. Studerande bör få en digital kompetens som ger dem jämlika möjligheter samt arbetsverktyg för den framtida arbetsmarknaden och för det dagliga livet.

Studerandes digitala kompetens består dels av förmågan att handha olika digitala verktyg och program, dels av ett öppet och kritiskt förhållningssätt till de möjligheter men också utmaningar som informations- och kommunikationssamhället medför. 

Studerandes digitala färdigheter bör omfatta ett kunnande i:

  • Informationskompetens (Internetsäkerhet, riktlinjer för nätetikett samt källkritik)
  • Medialäskunnighet (förstå, kritiskt granska och använda information från mångsidiga mediakällor)
  • Grundläggande kunskaper för produktivt arbete (Office-paketet)

Grundläggande hantering av molntjänster

  • Spara och dela filer
  • Samarbeta i gemensamma dokument

Visuell framställning och presentation

  • Tjänster för kommunikation och information (tex e-post, webbmöten, e-lärande)
  • Sociala medier

Använda grundläggande tjänster inom sociala media

Design och visuell framställning

  • Färdigheter i studier och karriärplanering (obligatorisk)

CV och arbetsansökan

  • Att bekanta sig med möjligheter för vidare utbildning och dess ansökningsprocess
  • Nätverkande och arbetslivskontakter (bl.a LinkedIN)

MÅL

Studerandes digitala kompetens (informations- och mediekompetens) är central för jämlikhet och demokrati.

Studerande:

  • innehar medborgarfärdigheter i tiden med förståelse för personlig integritet samt grundläggande dataskydd och datasekretess
  • kan jobba interaktivt med mångsidig kommunikation och med goda samarbetsfärdigheter
  • har färdigheter i att arbeta webbaserat på ett kreativt och etiskt sätt i ett socialt sammanhang
  • förstår och kan röra sig i sociala medier på ett korrekt sätt med förståelse för nätetikett och hur man på ett säkert sätt använder Internet och digitala tjänster
  • är informationskompetent med god läskunnighet och kan kritiskt tolka multimodala innehåll
  • kan källkritiskt förhålla sig korrekt till material och innehåll samt behärska källhänvisningar
  • förstår innebörden och vikten av upphovsrätt och copyright för att korrekt använda och skapa digitala material

Genomförandeplan

Genomförandet av programmet för digitalt lärande 2021 – 2025 sker genom att årligen i budgetarbetet beakta de målsättningar och intentioner som finns angett i programmet. Målsättningarna för genomförandet måste vara tydliga och mätbara. En årlig uppföljning, utvärdering och uppdatering av genomförandeplanen behövs. Genomförandeplanen för digitalt lärande uppdateras med ett intervall på 3 år. 

 

Fokusområde 
Hur 
Tidtabell 
Med vilka resurser 
Processägare 

1. IKT, digitalt lärande och det pedagogiska programmet 

Strategin för den pedagogiska verksamheten,

riktlinjer följs upp och modifieras enligt rådande behov  

Samarbete mellan berörda verksamheter inom samma utbildningsområde men också med gemensamma ämnen och mellan utbildningsområden  

Kontinuerligt  

All personal  

Rektor  

Förändringar i grunderna för examina analyseras och följs upp  

Deltagande i informationstillfällen ordnade av

utbildningsmyndigheter  

Kontinuerligt

Befintliga resurser för fortbildning   

Utbildningschefer

YA har ett klart utvecklingsmål för att utveckla ett ekosystem för lärande med en tydlig digital lärmiljö  

Planeras i verksamheten utgående från YA:s vision och det pedagogiska programmet.

Integration och utveckling av Workseed inom alla utbildningsområden.

Ibruktagande 2020-

2022

 

Kontinuerlig utveckling

Pedagogisk personal 

Rektor, biträdande rektor.

Studiebyrå.

Utbildningschefer.

Lärare.

Nätpedagog.

Enskilda

lärare/team/branscher stöds i utvecklingen av

YA:s lärmiljöer  

Fortbildning,

seminarier, diskussioner om lärande i den digitala omvärlden via Idéverkstäder, handledning

Kontinuerligt  

Budgetmedel reserveras för

fortbildning och

kompetenshöjande

insatser  

Rektor, biträdande

rektor,

utbildningschefer, UNT/pedagogisk utveckling, nätpedagog

2. Infrastruktur för IKT och digitalt lärande 

Kartläggning och analys avinfrastrukturen för

digitalt lärande inom alla

utbildningsområden

Personal tilldelas tid för att kartlägga nuläget  

Kontinuerligt

Budgetmedel samt befintlig personal

Rektor, IT-ansvarig  

Utbyggd och välfungerande infrastruktur samt

tillgång till digitala verktyg  

Handlingsplan för upphandling av  

behövlig utrustning med

beaktande av kartläggning

Kontinuerligt

Budgetmedel samt befintlig personal  

Rektor, IT-ansvarig

Införande och ibruktagning av digitala verktyg för studerande

som omfattas av läroplikt

Samplanering, uppbyggnad av distributionskanaler och systemhantering

Kontinuerligt

Budgetmedel  

Rektor, IT-ansvarig

Fortsatt utveckling och smidigare användning av molntjänster.

Test av nya verktyg för digitalt lärande i molnet. Fortbildning för personalen.

Kontinuerligt

Budgetmedel  

IT-ansvarig, rektor, nätpedagog

Lärmiljöerna på YA är utrustade för fortsatt utveckling och digitalisering  

Utveckling av ett ekosystem för lärande, med grundläggande byggstenar som Primus/Wilma/PUK,

O365 och Workseed.

Kontinuerligt

Pedagogisk personal  

Rektor, biträdande

rektor,

utbildningschefer, ITansvarig, studiebyrå, nätpedagog

3. Eftersträvad digital kompetens, personal 

 

 

Möjlighet till påvisande

av digitalt kunnande genom kompetensmärken.  

Kompetensmärken tas i bruk som ett system för dokumentering och påvisande av kunnande. Webbaserade

stödmaterial utarbetas.   

2021–2023

Projektmedel, strategifinansiering, all personal   

Rektor,

Utvecklingschef,

UNT/pedagogisk utveckling, nätpedagog  

Personalen erbjuds fortbildning och webbaserat

självstudiematerial för att höja kunnandet om digitalt lärande och digitala verktyg  

Seminarier, workshops, pedagogiska diskussioner, handledning, förvärvande av kunnande i Workseed

2021 - 2022

 

Kontinuerligt  

Budget- och projektmedel för fortbildning  

Rektor,

utbildningschefer, biträdande rektor,

Utvecklingstjänster, nätpedagog

Personalen erbjuds

tillräckligt IT-stöd och

pedagogisk handledning i digitala lärmiljöer

Tillbudsstående resurser  

Kontinuerligt  

Budgetmedel, ITavdelning, nätpedagog  

Rektor, IT-ansvarig, utvecklingschef  

Digital säkerhet i arbetsliv  

Fortbildningsmaterial inkluderat i Workseed

Kontinuerligt

All personal

Rektor

4. Eftersträvad digital kompetens, studerande 

 

 

Nätbaserade stödmaterial utvecklas. Idéverkstaden för studerande utvecklas. Verktyg och tjänster som stöder ett mångsidigt digitalt lärande. 

Webbaserade stödmaterial utvecklas för att stöda lärandet.  

Kontinuerligt

Lärare

Biträdande rektor, utbildningschefer, nätpedagog 

Studerande är digitalt kompetenta med goda digitala kompetenser för jämlika möjligheter på arbetsmarknaden och i det dagliga livet.

Utbildningen planeras och genomförs så att

den digitala

kompetensen utvecklas

och stöds enligt personliga förutsättningar och behov utgående från examensgrunderna

Kontinuerligt  

Pedagogisk personal  

Biträdande rektor, utbildningschefer, lärare


EKOSYSTEM FÖR LÄRANDE

För att skapa ett välfungerande ekosystem för lärande behövs ett helhetsperspektiv på olika lärmiljöer som hjälper personalen i det dagliga arbetet och studerande att inhämta kunnande utgående från personlig tillämpning. I denna helhet kan vi utgå från tex 

  • den fysiska lärmiljön (skolan, verkstäder, praktiska miljöer)
  • arbetslivet (lärande i arbetslivet, sommarjobb, jobb i pappas verkstad osv)
  • nätbaserade lärmiljöer (O365/Teams, Workseed, Internetbaserade tjänster osv)
  • Hemmamiljö/fritid (hobbyer som tex fritids- eller idrottsledare, föreningsaktiviteter osv)

Ett välfungerande ekosystem för lärande är en välplanerad helhet där studerandes personliga förutsättningar för lärande beaktas genom att hen inhämtar kunnande i olika, mångsidiga lärmiljöer. För digitala, nätbaserade lärmiljöer bör finnas möjlighet att skapa en tydlig struktur, där tillgänglighet och tydlighet i uppbyggnad är viktigt, med möjlighet att se hur lärandet framskrider för både studerande men också för pedagogisk personal. Även tydliga kanaler för kommunikation, information och handledning bör finnas i den digitala lärmiljön med tydliga kopplingar till den studieadministrativa plattformen för att skapa en välfungerande helhet i ett smidigt ekosystem för lärande. 

IKT  

IKT är en förkortning av Informations- och kommunikationsteknik. IKT i utbildningssammanhang kan ses som användning av datorer och andra digitala verktyg och hjälpmedel för informationshantering, kommunikation och e-lärande. Exempel på IKT kan vara Internet, e-post, lärmiljöer på nätet (t.ex. O365/Teams och Workseed) samt mobila verktyg och appar som stöd i lärandet. 

INFORMATIONSKOMPETENS  

Informationskompetens består av olika färdigheter kring att söka och använda information. Inom informationskompetens ser man också på hur man utvärderar och effektivt använder det som hittas.  Informationskompetens kan stå som grund för det livslånga lärandet. En informationskompetent person kan hantera en mångsidig information och ha kontroll över och styra sitt eget lärande. En informationskompetent person kan

  • definiera vilken information som behövs
  • söka efter information på ett effektivt sätt
  • utvärdera informationen på ett kritiskt sätt
  • ta till sig och omkonstruera sin kunskap utgående från ny information
  • använda information effektivt
  • använda informationen på ett etiskt och moraliskt sätt som följer de juridiska regler som finns för dagens informationsutbud 

En informationskompetent person har också goda digitala färdigheter trots att informationskompetens är ett separat kompetensområde. Medan teknologiska färdigheter koncentreras mera på teknologianvändningen innebär informationskompetens en fokusering på innehåll, kommunikation, analys, informationssökning och utvärdering där också en förståelse för teknologin och dess användning beaktas. 

MEDIELÄSKUNNIGHET  

Medieläskunnighet är en förmåga att analysera, tolka, skapa, uttrycka, delta, ifrågasätta och använda olika typer av media. Med media avses både kommunikationsmedlet och innehållet; bild, reklambild, nyhetsbild, bok, radio, television, dator, mobiltelefon, textmeddelanden, nyheter osv. 

Medieläskunnighet är en personlig beredskap och en färdighet att producera, framföra och ta emot information.

LÄRMILJÖ  

En lärmiljö är den omgivning för lärande där vi skaffar oss färdigheter och kunskaper. Lärmiljön kan således vara den fysiska närmiljön (t.ex. campus i Vasa, Jakobstad, Närpes eller Pedersöre) men den kan också syfta på hemmet eller lärsituationer på arbetsplatsen eller under lärande i arbetslivet. Ibland åsyftas också en digital lärmiljö vilken ofta betyder ett digitalt system för att tillgängliggöra material, aktivitet och uppgifter samt dokumentation och respons för dessa.

DIGITALA VERKTYG  

Med digitala verktyg menas verktyg och hjälpmedel som tillgängliggör digital information, kommunikation och digitala material samt som är lätta att hantera i vardagen. Som stöd för lärandet kan man använda t.ex. plattformsoberoende bärbara datorer, mobiltelefoner och pekdatorer/-plattor som möjliggör åtkomst till digitala lärresurser internt i egna lärmiljöer eller öppet via Internet.

NÄTETIKETT  

Kort och gott vett och etikett över nätet. Nätetikett berör hur vi som användare av digitala tjänster bemöter andra mänskor i kommunikation och informationshantering online. Nätetikett berör hur man respekterar andras material och åsikter samt att man har kännedom om bl.a. upphovsrätt och datasekretess. Ett viktigt område att belysa är användningen och publiceringen av bilder i olika sociala medier samt hur skriven text kan tolkas och uppfattas olika beroende på läsarens bakgrund.

MOLNTJÄNST  

En molntjänst är en digital lagringsplats online, ibland också utökad med samarbetsfunktioner ibland även kopplad till sociala medier. Vissa molntjänster erbjuder enbart datalagring medan vissa tjänster också erbjuder möjlighet att redigera innehåll, samarbeta och dela dokument samt bilder med andra användare. Exempel på kända molntjänster är Microsofts Office 365, Google Drive, Dropbox och Apples iCloud.

SOCIALA MEDIER

Sociala medier är ett samlingsnamn för webbtjänster eller mobila appar där användare kan interagera och samverka i privata eller professionella sociala nätverk. Exempel på sociala medier är Facebook,

Twitter, LinkedIN, Instagram samt bloggar, wikis och andra verktyg där innehållet är användargenererat. 

Länkar till fördjupat material